Prestige och politik hör inte ihop
Postat: tis okt 20, 2020 8:20
Plockat från FB...
Prestige och politik hör inte ihop. Felbeslut är en del av verkligheten men då gäller det att prestigelöst backa när det blir fel. Inte fortsätta ånga på med ideologiskt drivna beslut. Svensk energipolitik är ett skräckexempel.
Dagens felbeslut grävs ner i en grop och täcks över med propaganda. Varenda 14-åring som någonsin klimatstrejkat i Rålambshovsparken vet ju att om man höjer skatten på bensin så räddar man jorden. Alla miljöivrare som blockerat en stadskärna i Malmö eller Umeå har förstått att om man bara ersätter naturen med vindkraftverk så får vi en lite bättre planet. Man ska lyssna på vetenskapen säger de men det gäller så klart bara de fakta som överensstämmer med deras världsbild.
De senaste åren har ord som "klimataktivist" och "klimatförnekare" trendat men ett ord som inte används i den utsträckning som det förtjänar är "klimathycklare". Det är benämningen på de som säger sig vilja göra gott för klimatet men inför åtgärder som har motsatt effekt och sen förnekar och döljer med propaganda.
Det är viktigt att de som tar stora beslut, som berör alla människor, också har en grundläggande förståelse för proportioner och är kapabla att göra en konsekvensanalys. Tyvärr har inte så varit fallet när det kommer till energipolitiken.
Vägtrafiken är den sektor som är under hårdast angrepp med ständiga straffbeskattningar och förbud. Därför är det intressant att beakta att årliga utsläpp av CO2 från vägtrafiken i Sverige är totalt ca 15,1 miljoner ton https://www.naturvardsverket.se/Sa-mar- ... P7uH4YiR20. Det låter givetvis som väldigt mycket och självklart måste vi ständigt arbeta med minskade utsläpp. Att straffbeskatta och jaga bilister är dock helt omotiverat om det är koldioxidutsläppen man vill åt. Speciellt när man gör det i syfte att byta ut brännbilar mot elbilar. De som vill köra elbil ska naturligtvis få göra det men att motivera det med att elbilen är nollutsläppare är helt uppåt väggarna fel. Man ska inte inbilla sig att alla världens bilföretag helt tappat intresse för att tjäna pengar och styrt över produktionen på elfordon av ideologiska skäl.
Residualmixen, det vill säga all el som saknar ursprungsgarantier, i nordiska elområdet baseras på produktion och import av el i länderna Sverige, Danmark, Norge, Finland, Estland, Lettland och Litauen. Residualmixen räknas ut i efterhand eftersom elleverantörer måste ange ursprunget på elen de levererar.
Under 2018 så beräknades utsläppen från residualmixen vara 250,76 g CO2 per kwh. (https://www.ei.se/sv/nyhetsrum/nyheter/ ... gQUUNq03hk) Då beräknades alltså utsläppen att vara ca 100,3 miljoner ton CO2 totalt från elproduktionen. Totalt konsumerades det ca 400 twh i dessa länder från residualmixen (en twh motsvarar 1 miljard kwh)
Under 2019 så förändrades sättet att räkna lite och mixen förändrades. Man upptäckte bland annat att utsläppsberäkningarna från förnybara källor inte stämde riktigt. Därför applicerade man ett nytt sätt att beräkna inför 2019. https://www.ei.se/sv/for-energiforetag/ ... BUhdZie0uw Residualmixen för 2019 beräknades därefter till 338,53 g CO2 per kwh. (https://www.ei.se/sv/nyhetsrum/nyheter/ ... rqyPuC3y-w) Det innebär att det beräknades släppa ut ca 135,4 miljoner ton CO2 totalt från elproduktionen under 2019.
På ett år har alltså de beräknade koldioxidutsläppen från residualmixen ökat med ca 35 % och hela 35 miljoner ton. Det vill säga mer än dubbelt så mycket som all vägtrafik i Sverige släpper ut totalt på ett år. Man har alltså otroligt mycket mer att tjäna på att ta smarta energipolitiska beslut än att bedriva häxjakt på bilister. En procents ökning av utsläpp från elproduktionen motsvarar 9 % minskning av utsläppen från vägtrafiken i Sverige.
Beräkningarna för 2020 är inte färdiga men med tanke på att man lade ner en kärnkraftsreaktor vid årsskiftet 19/20 och började elda, om än tillfälligt, vid kraftverket i Karlshamn mitt i sommaren så är det ingen järv gissning att utsläppen från residualmixen kommer att fortsätta öka även 2020. De som är för den förda politiken brukar peka på det faktum att vi har överskott på el i Sverige och det stämmer men vi har också, med en nedmonterad baskraft, en instabil produktion och kapacitetsbrist. Dessutom är det givetvis så att de länder som är beroende av import på el måste vända sig någon annanstans när Sveriges överskott minskar. Finland och de baltiska länderna måste då importera mer från, och öka sitt beroende av, Ryssland, som förvisso har en del kärnkraft men har en övervägande fossil produktion baserad på kol och gas.
Det är dags att steppa upp och ta ansvar för tidigare felbeslut. Vi måste också börja vara mer noggranna så att vi inte silar mygg och sväljer kameler. Sluta straffbeskatta individer och börja ta vara på de resurser som vi faktiskt har istället för att stirra sig blind på nyproduktion.
Prestige och politik hör inte ihop. Felbeslut är en del av verkligheten men då gäller det att prestigelöst backa när det blir fel. Inte fortsätta ånga på med ideologiskt drivna beslut. Svensk energipolitik är ett skräckexempel.
Dagens felbeslut grävs ner i en grop och täcks över med propaganda. Varenda 14-åring som någonsin klimatstrejkat i Rålambshovsparken vet ju att om man höjer skatten på bensin så räddar man jorden. Alla miljöivrare som blockerat en stadskärna i Malmö eller Umeå har förstått att om man bara ersätter naturen med vindkraftverk så får vi en lite bättre planet. Man ska lyssna på vetenskapen säger de men det gäller så klart bara de fakta som överensstämmer med deras världsbild.
De senaste åren har ord som "klimataktivist" och "klimatförnekare" trendat men ett ord som inte används i den utsträckning som det förtjänar är "klimathycklare". Det är benämningen på de som säger sig vilja göra gott för klimatet men inför åtgärder som har motsatt effekt och sen förnekar och döljer med propaganda.
Det är viktigt att de som tar stora beslut, som berör alla människor, också har en grundläggande förståelse för proportioner och är kapabla att göra en konsekvensanalys. Tyvärr har inte så varit fallet när det kommer till energipolitiken.
Vägtrafiken är den sektor som är under hårdast angrepp med ständiga straffbeskattningar och förbud. Därför är det intressant att beakta att årliga utsläpp av CO2 från vägtrafiken i Sverige är totalt ca 15,1 miljoner ton https://www.naturvardsverket.se/Sa-mar- ... P7uH4YiR20. Det låter givetvis som väldigt mycket och självklart måste vi ständigt arbeta med minskade utsläpp. Att straffbeskatta och jaga bilister är dock helt omotiverat om det är koldioxidutsläppen man vill åt. Speciellt när man gör det i syfte att byta ut brännbilar mot elbilar. De som vill köra elbil ska naturligtvis få göra det men att motivera det med att elbilen är nollutsläppare är helt uppåt väggarna fel. Man ska inte inbilla sig att alla världens bilföretag helt tappat intresse för att tjäna pengar och styrt över produktionen på elfordon av ideologiska skäl.
Residualmixen, det vill säga all el som saknar ursprungsgarantier, i nordiska elområdet baseras på produktion och import av el i länderna Sverige, Danmark, Norge, Finland, Estland, Lettland och Litauen. Residualmixen räknas ut i efterhand eftersom elleverantörer måste ange ursprunget på elen de levererar.
Under 2018 så beräknades utsläppen från residualmixen vara 250,76 g CO2 per kwh. (https://www.ei.se/sv/nyhetsrum/nyheter/ ... gQUUNq03hk) Då beräknades alltså utsläppen att vara ca 100,3 miljoner ton CO2 totalt från elproduktionen. Totalt konsumerades det ca 400 twh i dessa länder från residualmixen (en twh motsvarar 1 miljard kwh)
Under 2019 så förändrades sättet att räkna lite och mixen förändrades. Man upptäckte bland annat att utsläppsberäkningarna från förnybara källor inte stämde riktigt. Därför applicerade man ett nytt sätt att beräkna inför 2019. https://www.ei.se/sv/for-energiforetag/ ... BUhdZie0uw Residualmixen för 2019 beräknades därefter till 338,53 g CO2 per kwh. (https://www.ei.se/sv/nyhetsrum/nyheter/ ... rqyPuC3y-w) Det innebär att det beräknades släppa ut ca 135,4 miljoner ton CO2 totalt från elproduktionen under 2019.
På ett år har alltså de beräknade koldioxidutsläppen från residualmixen ökat med ca 35 % och hela 35 miljoner ton. Det vill säga mer än dubbelt så mycket som all vägtrafik i Sverige släpper ut totalt på ett år. Man har alltså otroligt mycket mer att tjäna på att ta smarta energipolitiska beslut än att bedriva häxjakt på bilister. En procents ökning av utsläpp från elproduktionen motsvarar 9 % minskning av utsläppen från vägtrafiken i Sverige.
Beräkningarna för 2020 är inte färdiga men med tanke på att man lade ner en kärnkraftsreaktor vid årsskiftet 19/20 och började elda, om än tillfälligt, vid kraftverket i Karlshamn mitt i sommaren så är det ingen järv gissning att utsläppen från residualmixen kommer att fortsätta öka även 2020. De som är för den förda politiken brukar peka på det faktum att vi har överskott på el i Sverige och det stämmer men vi har också, med en nedmonterad baskraft, en instabil produktion och kapacitetsbrist. Dessutom är det givetvis så att de länder som är beroende av import på el måste vända sig någon annanstans när Sveriges överskott minskar. Finland och de baltiska länderna måste då importera mer från, och öka sitt beroende av, Ryssland, som förvisso har en del kärnkraft men har en övervägande fossil produktion baserad på kol och gas.
Det är dags att steppa upp och ta ansvar för tidigare felbeslut. Vi måste också börja vara mer noggranna så att vi inte silar mygg och sväljer kameler. Sluta straffbeskatta individer och börja ta vara på de resurser som vi faktiskt har istället för att stirra sig blind på nyproduktion.